Liv Strands konstpraktik centrerar sig kring önskan att omforma, en process som lämnar utrymme för något som ännu inte tagit form. Strand gick ut Kungl. Konsthögskolan 1999. Hennes praktik innehåller många uttryck: från skulptur, installation, text, ljud till kollektiva performanceverk som skapar utrymme för tillfälliga förhandlingar. Genom konsten undersöks och förhandlas förutsättningarna för gemensam förståelse – hur uppstår den och hur kan den försvinna.