Disa Rytt gick ut Kungl. Konsthögskolan 2012 och har sedan dess ställt ut på både gallerier och konsthallar runt om i Sverige. Hon har mottagit ett antal stipendier, däribland det prestigefyllda Bærtling-stipendiet. Hennes arbete är ett taktilt utforskande av måleriets olika material och hon undersöker hur de samverkar med rum, ljus och perception. Rummet inkluderas i verken dels genom att den transparenta duk hon målar på synliggör bakomliggande spännram och vägg. Dels genom att de målade formerna går utanför ramen och fortsätter mellan målningarna, som ofta presenteras som serier.
I den grafiska Blå Serien fortsätter hon att utforska mötet mellan blick, bild och rum. De geometriska blå figurerna kan läsas som mellanrumsformer skapade av motivets vita ytor. Formerna repeteras och roteras, dess skillnad uppstår genom dess likhet. När de tre verken ses tillsammans rör sig de vita formerna mellan dem. Ömsom lutar de in mot varandra, ömsom sträcker de sig vidare ut på väggen och fortsätter in i nästa motiv. Rörelsen aktiverar rummet.
I serien uppmärksammas mötet mellan grafikens materialitet- det vita pappersarket som här är både motiv och material- och vår blick som länkar samman rum och bild. Verken fungerar både som diptyker och triptyker- de kan med fördel kombineras fler än så. Sedda som singlar fokuseras frågeställningarna kanske än mer. Hur sker övergången från materialitet till motiv, var slutar rummet och börjar bilden?
